Högt kolesterol: kostvanor som kan göra skillnad

Ett högt kolesterolvärde ger sällan några tydliga symtom, vilket gör det lätt att glömma bort tills en rutinkontroll visar siffrorna. Kosten är en av de faktorer du själv kan påverka, och den här guiden går igenom vad som skiljer nyttiga och skadliga blodfetter samt vilka kostval som brukar rekommenderas.

Uppdaterad 5 juli 2026 · Granskad av redaktionen

Vad kolesterol egentligen är

Kolesterol är ett fettämne som finns naturligt i blodet och som kroppen använder för att bygga celler och producera hormoner. Det finns både nyttiga och mer skadliga typer av blodfetter, ofta förenklat kallade det goda och det onda kolesterolet. Höga halter av de skadliga blodfetterna kan över tid bidra till åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Höga blodfetter ger vanligtvis inga tydliga symtom, vilket gör att många lever med förhöjda värden utan att veta om det.

Orsakerna är en blandning av ärftlighet och livsstil. Ärftlighet går inte att ändra på, men flera andra riskfaktorer, däribland matvanor, går att påverka.

Fetter att byta ut, och vad du kan byta till

En återkommande rekommendation är att ersätta mättat fett, som finns rikligt i till exempel smör, med omättat fett från oljor och flytande matfetter. Sådana Nyckelhålsmärkta alternativ innehåller mer av de omättade fetter som kroppen mår bra av, jämfört med mer mättade alternativ. Det handlar sällan om att helt utesluta en enskild råvara, utan om att förändra helhetsmönstret i vardagsmaten över tid.

Kolesterol och triglycerider, två olika blodfetter

I blodet finns i huvudsak två sorters fetter, kolesterol och triglycerider, och de mäts vanligtvis tillsammans vid ett blodprov. Kolesterol används av kroppen för att bygga celler, hormoner och gallsyra, medan triglycerider snarare fungerar som ett energilager. Båda kan bidra till åderförfettning vid för höga nivåer, men de påverkas delvis av olika saker i kosten. Triglyceridvärdet reagerar till exempel ofta snabbare på socker och alkohol än vad LDL-kolesterolet gör. Ett blodprov som visar båda värdena ger därför en mer komplett bild än att bara fokusera på ett enda mått.

Riskfaktorer du kan påverka, och de du inte kan

En riskfaktor beskrivs som något som har avgörande betydelse för hur stor risken att drabbas av en sjukdom är. Ärftlighet är nästan alltid en riskfaktor som inte går att ändra på, medan flera andra, bland dem matvanor, faktiskt går att påverka. Matvanor rankas i dag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i den svenska befolkningen, vilket är en del av förklaringen till att kostråd vid höga blodfetter väger tungt även när läkemedel också blir aktuellt.

Ett vardagsexempel på hur bytena kan se ut

Ta ett vanligt veckoschema som exempel. Byter du ut smöret på smörgåsen mot ett flytande matfett, väljer fisk eller baljväxter i stället för fett kött ett par gånger i veckan och lägger till en extra portion grönsaker eller fullkorn till middagen, har du redan gjort flera av de förändringar som brukar rekommenderas, utan att behöva planera om hela kosthållningen på en gång. Poängen är sällan en enskild måltid, utan mönstret som upprepas vecka efter vecka.

När kosten inte räcker till

Matvanor rankas som en av de största riskfaktorerna för ohälsa i Sverige, men vid kraftigt förhöjda blodfetter, särskilt om det finns en ärftlig komponent som familjär hyperkolesterolemi, räcker kostförändringar sällan ensamma. Det finns effektiv läkemedelsbehandling för att sänka kolesterolnivåer när det behövs, men det är läkaren, utifrån dina provsvar och din helhetsbild, som avgör om och när sådan behandling blir aktuell. Den här sidan ger vägledning kring kost och kosttillskott, inte medicinsk rådgivning om just din behandling.

Innehållet är allmän konsumentinformation, inte medicinsk rådgivning. Läs alltid bipacksedeln och rådgör med farmaceut eller 1177 vid frågor om din hälsa.