Första tecken på klimakteriet
Mensen som plötsligt kommer glesare, nätter med svettningar eller ett humör som svänger mer än vanligt. För många kvinnor smyger sig klimakteriet på under en längre period innan man ens kopplar ihop besvären med just det. Här går vi igenom vanliga tecken, vad som händer i kroppen och när det är läge att prata med vårdcentralen i stället för att bara vänta ut det.
Vad är klimakteriet, egentligen?
Klimakteriet är den period då kroppen gradvis minskar produktionen av könshormonerna östrogen och progesteron, och pågår som regel mellan 45 och 55 års ålder. Perioden brukar räknas som ungefär fyra år före och fyra år efter kvinnans sista menstruation, och orden perimenopaus eller förklimakteriet används ibland i vardagligt tal om samma skede. Så många som 70-75 procent av alla kvinnor uppger någon form av klimakteriesymtom, så att märka av förändringar är mer regel än undantag.
Vanliga tecken att känna igen
Förutom de mest kända symtomen, som vallningar och att mensen blir oregelbunden, lyfts flera mindre uppmärksammade tecken ofta fram. Eftersom mängden östrogen påverkar fler organ än bara underlivet kan förändringarna kännas i hela kroppen.
| Område | Vad du kan märka |
|---|---|
| Mens och underliv | Oregelbunden mens, förändrat flöde, torrare slemhinnor |
| Kropp och hud | Värmevallningar, nattliga svettningar, ledvärk |
| Sömn och energi | Svårare att somna, avbruten sömn, ökad trötthet |
| Humör och huvud | Snabbare humörsvängningar, nedstämdhet, glömska eller svårare att fokusera |
| Hjärta och skelett | Hjärtklappning i vissa fall, ökad risk för benskörhet på sikt |
Bara vården kan bekräfta orsaken
Tröttheten och humörförändringarna under klimakteriet kan bero på de kroppsliga förändringarna, men ångest eller nedstämdhet beror oftast på något annat än själva klimakteriet enligt 1177. Känner du dig påtagligt nedstämd, orolig eller har symtom som stör vardagen bör du kontakta vårdcentralen för bedömning i stället för att själv gissa på orsaken.
Stöd i vardagen under klimakteriet
Många väljer att komplettera en varierad kost med kosttillskott under den här perioden av livet, till exempel kalcium och D-vitamin med tanke på skelettet. Vitaminer och kosttillskott hos Apohem ger en överblick av vad som finns i kategorin.
Till VitaminOneVad kan du göra själv?
Styrketräning är bra för skelettet och motverkar på sikt risken för benskörhet och frakturer, enligt 1177, och regelbunden rörelse kan även hjälpa mot både sömnbesvär och humörsvängningar. Rökning påverkar dessutom mängden östrogen i kroppen om du redan behandlas med östrogen som läkemedel, vilket är ytterligare ett skäl att se över vanor i den här perioden. Vid mer uttalade besvär finns läkemedelsbehandling att diskutera med läkare, och doseringen kan behöva justeras efter ett par månader om besvären inte minskat tillräckligt.
Skiljer sig tecknen mellan olika kvinnor?
Ja, både vilka symtom som märks först och hur kraftiga de blir varierar mycket mellan individer. Vissa märker knappt av övergången medan andra får uttalade besvär under flera år. Det är en av anledningarna till att en bedömning hos vårdcentralen är mer träffsäker än att jämföra sig med väninnors erfarenheter.
Relaterat om graviditet, fertilitet och kosttillskott
Fler ämnen som ofta hör ihop med hormonella förändringar i livet finns i vår guide om graviditet och fertilitet, till exempel mat som stöttar fertiliteten och manukahonung under graviditet. Fundera du snarare på kosttillskott generellt finns en bredare genomgång i våra guider om binjurekomplex och rätt tid att ta olika tillskott, samt alla guider om olika tillstånd för fler symtomguider.
